Mörbylånga 200 år

Fira med oss!

År 2020 firar vi att det är exakt 200 år sedan Mörbylånga köping bildades av ingen mindre än kung Carl XIV Johan. Sedan dess har köpingen haft en stor betydelse för södra Ölands utveckling och den handel som bedrivits här har starkt präglat och format samhället, se historiebeskrivning längre ner! Redan när köpingen fyllde 100 år uppmärksammades det, bland annat i en artikel i Kalmar läns tidning. Idag är Mörbylånga ett blomstrande samhälle, varför samhället tilldelades utmärkelsen årets Ölandsby 2019, se motivering länge ner.

År 2020 vill vi passa på att fira och hylla detta fantastiska samhälle med alla dess invånare. Vi vill också lyfta fram Mörbylångas alla förtjänster och få fler att upptäcka Sveriges sötaste köping. Hela samhället är engagerat i firandet som påbörjades redan på nyårsafton med hyllningstal och fyrverkerier och kommer pågå under hela året. Bland arrangörerna finns Mörbylånga Blomstrar och Ler, Hembygdsföreningen, BioaAulan, Kulturdagarna, Mörbylånga GOIF, Eldmörja, Södra Ölands Konstnärsförening, Mörbylånga företagargrupp och konstnärer och hantverkare i Mörbylånga. Även Mörbylånga kommun är engagerade i firandet och kommer bland annat leverera ett hejdundrande jubileumskalas! Du hittar alla evenemang här!

2020 är ett jubileumsår på många sätt. Världsarvet Södra Ölands odlingslandskap firar 20 år, vilket kommer märkas i världsarvet under året. Mer info finns här… Kulturskolan i Mörbylånga firar 60 år och deras evenemang hittar du här! Dessutom firar Mörbylånga hembygdsförening 70 år och Södra Ölands konstförening 35 år. Många anledningar att fira helt enkelt!

Årets Ölandsby – motivering

Utnämningen till årets Ölandsby i Källa, under skördefesten 2019.

Årets Ölandsby har givit namn till vårt lands bördigaste jordbruksområde, Mörbylånga dalen. För 200 år sedan fann de styrande på fastlandet att en handelsplats fordrades för att trakten skulle nå sina marknader utan bromsande inblandning av njugga kalmarköpmän. Köpingen som bildades blev likt navet i ett hjul, ett centrum för södra Öland där handel, industri, jordbruk, kultur- och föreningsliv var dess ekrar. En välmående bygd känd för sitt rika konst- och kulturliv utvecklades. Per Ekströmssällskapet och dagens aktiva konstnärer bär stolt konsttraditionen vidare.

Strukturförändringar i samhället har under de senaste decennierna utmanat bygden och dess innevånare.  Det har lett till att det under de senaste åren har skett en mobilisering av samverkande krafter för ett levande Mörbylånga. Café Söderbönor har varit en av mötesplatserna för arbetet i föreningen Mörbylånga blomstrar och ler som blivit ett paraply för samverkan mellan närings- och föreningsliv.

Föreningen Mörbylånga blomstrar och ler har lyft fram samhällets mångsidiga och rika kultur-, förenings- och näringsliv och skapat framtidstro och utvecklingsvilja. Allt detta manifesterades med arrangemanget på nationaldagen. Det var också inledningen för sommarens alla aktiviteter som allsångskvällar, motionslopp, kulturdagar, konstutställningar, ungdomars träningscamp, musikteater och film mm, listan kan göras lång.

Hembygdsföreningen, GoIF:en, kulturföreningarna, näringslivet… alla är med och visar att samverkan ger kraft och utveckling.

Arrangemanget Mat i Världsarvet 2019 med världsarvet, maten och de öländska smakerna befäster Ölands plats på den kulinariska kartan. Nyöppnade matställen och caféer höjer välbefinnandet och Perspolis utsökta lamm ger en fläkt från den vida världen.

Till Årets Ölandsby 2019 utses Mörbylånga.

Borgholm 2019-09-16

Jury: Sven-Göthe Lidheim, Leo Eriksson, Kiki Lundh, Åsa Felix Everbrand och Kenth Jönsson

Historien om Mörbylånga köping

Första stadsplanen över Mörbylånga köping. Ur hembygdsföreningens arkiv.

Här kommer några utdrag ur Mörbylångas historia de senaste 200 åren. Vill du veta mer? Välkommen att delta på någon av hembygdsföreningens bildvisningar, som du hittar under fliken Evenemang. Mörbylånga köping grundades år 1820 och brevet som bekräftar detta skrevs under av kung Carl XIV Johan den 13 oktober samma år. Att anlägga en köping på södra Öland var inte populärt i vissa kretsar. Handlarna i Kalmar försäkrade i sitt yttrande att ingen människa med tillräcklig förmögenhet skulle etablera handelsrörelse i Mörbylånga; endast äventyrare som sedan de ruinerat sig själva och andra skulle komma att ligga ”allmänna barmhärtigheten till last”. Kommerskollegium däremot tillstyrkte etableringen. Även landshövding Axel Adlersparre ansåg att det var viktigt att anlägga en köping på södra Öland. Bland annat skulle jordbruket tillföras dagsverken genom att resorna för inköp och avsättning av varor skulle bli kortare. Detta avgjorde saken och köpingen blev ett faktum.

Planen för köpingen blev klar 1824. Det var kommissionslantmätaren J.A.Humble som genomförde planeringen. Stadsplanen hade formen av en rektangel med en längd av 800 fot från öster till väster och 1600 fot från norr till söder. Planen delades in i 10 kvarter med fyra tomter i varje samt två kvarter med två tomter vardera. Två kvarter i norra änden av planen halverades för att skapa plats för ett torg. Kvarteren avgränsades av 50 fot (15 meter) breda gator. Gränserna gick i nuvarande Österlånggatan-Esplanaden samt i väster och norr mot vattnet.

Området söder om Esplanaden var ett fiskeläge, som tillhörde även byarna utanför Mörbylånga. Området inkorporerades med Köpingen år 1909. Området bebyggdes snabbt eftersom det var stor efterfrågan på tomtmark. Gatorna gjordes här lite smalare, 12 meter.

Köpingen blev egen kommun den 1 januari 1881 och skildes då från byn. Motsättningarna hade varit stora. Köpingen fick dock betala bänkpenning för sina platser till socknens kyrka och skatt till församlingens prästlön. Köpingen ville också bli ett eget skoldistrikt och slippa gå till skolan vid kyrkan och 1894 beviljades detta. Den före detta veterinärbostaden på Storgatan inköptes, men när den blev för trång byggdes en ny, större skola vid stranden. Den nya Köpingskolan togs i bruk år 1913.

Första skolan i köpingen. Ur hembygdsföreningens arkiv.

Invigning av Köpingskolan 1913. Ur hembygdsföreningens arkiv.

 

Ett verkligt uppsving för köpingen kom i början av 1900-talet. Ett sockerbruk etablerades på orten. Det var tack vare att köpingen hade en så bra hamn och att järnvägen snart skulle komma som bruket placerades just här. Den första kampanjen inleddes i slutet av år 1908 och avslutades i början av 1909. Samtidigt kom också järnvägen till Mörbylånga, som hade den största stationen på södra Öland. Sockerbruket medförde många arbetstillfällen till orten, inte bara de som arbetade på bruket, utan också för servicen på orten och för transportörer och odlare. Den sista kampanjen på sockerbruket genomfördes år 1991 och de flesta byggnaderna revs med början 1993.

Sockerbruket i Mörbylånga. Ur hembygdsföreningens arkiv.

Järnvägsstationen 1912, i väntan på kungen. Ur hembygdsföreningens arkiv.

 

År 1909 byggdes Mörbylånga Hotell av Mörbylånga köping. Tidigare hade funnits ett gästgiveri vid Torget, men tiden var nu mogen för förändring. Hotellet arrenderades ut men redan 1916 såldes hotellet till en privatperson och flera ägare avlöste sedan varandra.  Vid sidan om hotellet låg sedan år 1919 Mörbylångabiografen, som användes för bioföreställningar, föreläsningar, teater och revyer.

Hotellet från hamnen 1916. Ur hembygdsföreningens arkiv.

Hotellet i Mörbylånga. Ur hembygdsföreningens arkiv.

 

Efter det att sockerbruket hade etablerats utvecklades köpingen på olika sätt. Affärslivet blomstrade och hela Köpmangatan och gatorna runt torget kantades av affärer av olika slag. Det fanns också många hantverkare. Exempelvis fanns en kakelugnsmakare, flera garverier och förstås repslageriet, som drevs av August Ideström och som sträckte sig längs hela Österlånggatan. Vid hamnen huserade foder- och spannmålsfirmorna Engströms, Bruuns och Centralföreningen samt John Anderssons trävarufirma och stenfirman Marmor och Granit. I köpingens södra ände låg ortens ena bryggeri. Det andra fanns på Österlånggatan. I Mörbylånga fanns mellan åren 1886 och 1956 ett fint smörmejeri. De första åren var det privatägt men övergick 1902 till den nybildade mejeriföreningen. Mörbylånga mejeri var i början av 1900-talet det största mejeriet på Öland och fick många priser för sitt utmärkta smör.

Storgatan 1905, torget till höger.

 

Mörbylånga Bryggeri. Ur hembygdsföreningens arkiv.

 

 

Köpingen utökades så småningom österut genom inköp av mark från komministerbostället. Marken, som kallades Prästmarken, bebyggdes undan för undan med början år 1924. År 1950 skedde den sista förändringen av köpingen som då kom att räcka upp till Trollhättevägen i öster. År 1952 upphörde Mörbylånga köping som självständig kommun. Köpingen kom att ingå i landskommunen Mörbylånga tillsammans med socknarna Mörbylånga, Vickleby, Stenåsa, Hulterstad och Kastlösa.

Texten är skriven av Elisabet Engqvist, Mörbylånga hembygdsförening.